En lek med tanken

 

Vi kan självklart inte möblera om i vårt solsystem annat än i tanken. Och det har Ron Miller gjort.

Så här skulle vi se Uranus om den låg i månens bana. Men då hade det snarare varit jorden som var måne och Uranus dess planet.

Uranus istf månen

Ännu mera dramatiskt vore det om det hade handlat om Saturnus.

Saturnus istf månen

Men inget skulle kunna bräcka åsynen av Jupiter på samma avstånd som månen ligger på.

Jupiter istf månen

 

Du kan läsa lite mera på AFTONBLADET.

En exoplanet är en planet som tillhör ett helt annat solsystem än vårt. KOI-314c är en sådan. Den upptäcktes nyligen. Även det har AFTONBLADET skrivit om.

Jupiter är solsystemets allra största planet och är den femte planeten från solen räknat.

Saturnus är den sjätte. Därefter kommer Uranus. Ytterst ligger Neptunus nu när Pluto har degraderats ned till så kallad dvärgplanet. Orsaken var en omdefiniering av vad som är en äkta planet efter att man hade funnit fler himlakroppar av liknande storlek och ännu längre bort. Man insåg att det kan finnas både dussintals och mer av sådana i omloppsbana långt därute i det yttre av solsystemets mörka domäner.

Solsystemet övriga planeter räknat från solen är Merkurius, Venus, Jorden och Mars.

Från Natursidan.se uppsnappas följande:

”I slutet av november upptäcktes en ny dvärgtigerkatt i Brasilien och i förra veckan ett nytt trädpiggsvin. Nu är det dags igen och den här gången rör det sig om ett ännu större däggdjur – en ny tapir-art som lever i Brasilien och Colombia. Det är ett av de största djuren som lever i Sydamerika, men dess existens har hittills bara varit känt av lokalbefolkningen i området.”

Nt tapirart

Läs mera här.

 

Tornseglare

Läs NATURSIDANs artikel.

Tornseglare (Apus apus) är en fågel inom familjen seglare, och ordningen seglarfåglar, och enda representant för familjen i norraEuropa. Till formen påminner seglarna om svalorna, men de är inte närmare besläktade med dessa tättingar, utan likheterna beror påkonvergent evolution. Istället är seglarna närmast besläktade medkolibrier och trädseglare. Tornseglaren har ett stort utbredningsområde och häckar över stora delar av Palearktis. Den är en flyttfågel och har sina vinterkvarter i Afrika, framför allt söder om ekvatorn.” Läs mer på Wikipedia

”Ny mikroteknik kan nu visa vart tornseglaren och andra små fåglar tar vägen under vintern. Fågelforskare sätter en liten ryggsäck som mäter ljuset på fåglarnas rygg, en sk ljuslogger. Tekniken har varit en revolution för forskning på fåglar som inte orkar bära en GPS-sändare.” Läs mer på svt.

Bygg en tornseglarholk!

Meteoriten som slog ned i Ryssland klockan 09:20 15 februari 2013 var ursprungligen en asteroid som kom från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Den knuffades ur sin bana efter en kollision med an annan asteroid i asteroidbältet.

Energiutvecklingen vid inträdet i atmosfären ledde till en explosion motsvarade 30 Hiroshimabomber.

Wikipedia

SvD

EXPRESSEN

Nyheter24

AB

Den största kända krater efter en asteroid som idag kan skådas på jordens yta ligger i Sydafrika, Vredefortkratern.  Se stor bild här och här med engelsk text.

De 10 största asteroidnedslagen

Överuttag av resurser

 

”Konceptet med ‘Earth Overshoot Day’, den ekologiska skuldens dag (overshoot betyder ungefär skjuta över eller gå för långt), lanserades på 1980-talet av bland andra en brittisk tankesmedja för alternativ ekonomi.

Det går ut på att räkna ut hur mycket resurser människan förbrukar och ställa det mot hur lång tid det tar för jorden att återställa dessa.

I år är antagandet alltså att vi på sju månader och 20 dagar gjort av med vad det tar jorden ett år att få fram. Eller med ett annat sätt att uttrycka det: Vårt levnadssätt i dag kräver ungefär 1,5 jordklot.”  / DN

Vår kunskap om djurs intelligens ökar stadigt och från att ha betraktats som helt instinktstyrda för inte så länge sedan har människan allt mer fått upp ögonen för många djurs imponerande förmåga att faktiskt tänka.

Den insikten måste få oss att vakna upp och fråga oss själva om vi verkligen får behandla djuren på de sätt som vi gör. Får vi till exempel ha djur på cirkus, får vi ha delfinarier och zoologiska trädgårdar och får vi ha försöksdjur? Det är frågor som vi måste ställa oss och vända och vrida på och kanske till och med försöka finna ett sätt för djuren att ge sina synpunkter på det här. Helt uppenbart kan man i dagsläget inte helt avfärda tanken på att vissa djur faktiskt skulle kunna svara på våra frågor om vi bara fann ett sätt att kommunicera med dem på DERAS villkor.

Frågan om intelligens är svår av det skälet att vi inte har en klar definition av vad intelligens verkligen är. Och då vi talar om djurs intelligens blir det än svårare. De har ju förmågor som skiljer sig från våra och en del kan vi inte ens förstå hur dessa förmågor fungerar.

Ett bra exempel på detta kan tas från en observation av en varg, som gjordes av ett team som höll på att filma varg i USA. Helt plötsligt filmar de något som är lika exceptionellt som oförklarligt. Vargflocken har följt och jagat en mindre grupp älgar i djupsnö och just när de ska till anfalla ett av de utmattade ungdjuren avbryter alfahannen attacken. Men han stannar inte upp. Han gör det inte för att han är trött. Han är tvärt om full av energi och ork, vilket han bevisar genom att plötsligt öka farten och springer förbi de förmodligen mycket förvånade älgarna. Och han springer riktigt fort.

När teamet kommer ifatt vargen har den sprungit flera kilometer. Den har stannat vid en gammal älgtjur. En försvagad och döende älgtjur. Där står vargen medan tjuren dör och resten av flocken anländer. När tjuren har dött av sig själv inleder de kalaset. Hur kunde vargen veta att denna tjur var döende när det rörde sig om ett sådant avstånd dem emellan?

Det är mycket vi inte vet om djurs förmågor och vad intelligens egentligen är. Men en sak måste vi vara överens om. Det är att när vilda djur ber människan om hjälp, då har de tänkt till på ett intelligent sätt. Och nu finns det ett sådant exempel som är filmat. Det handlar om en delfin som vill bli av med en fiskelina och kommer till dykare för att de ska befria den.Se filmen och tänk sedan vad DU kan göra för att stoppa tjurfäktning, plågsamma djurtransporter och industriell djuruppfödning där man sätter vinstintresset framför djurens välbefinnande.

Halvvägs in i nästa video, efter att vi har fått se keans lekfulla förstörelselusta, får vi se exempel på en fågels förmåga att lösa problem. Därefter visas experiment som teamet utsätter fåglarna för och de löser problemet med en intelligens som knappast kan ifrågasättas. Notera att det rör sig om helt vilda och otränade fåglar.

I slutet på filmen visas hur man har löst problemet med att hålla kea i bur utan att den ska bli uttråkad, vilket lätt drabbar intelligenta djur.

Filmen är intressant och också mycket underhållande.

Intelligensen har utvecklats successivt under evolutionens gång och ju högre utvecklade djuren är dess högre intelligens har de. Så brukar vi se på det. Men det är helt fel. Högt utvecklade är alla djur i så måtto att de är optimalt anpassade till sin miljö. Arter utvecklas när det krävs förändring och utvecklingen sker parallellt på varje gren av livets träd. Väl utvecklade är alltså arter som är väl anpassade oavsett hur primitiva de än kan tyckas. Det gäller till och med maneter, som inte har behövt förändras på flera hundra miljoner år och nu tenderar att ta över i de utfiskade haven. De har många förmågor, men intelligenta är de förvisso inte. De saknar hjärna.

Hjärna och intelligens har däremot bläckfiskar, vilket bevisar att intelligens har uppstått två gånger i livets historia, två parallella utvecklingslinjer som är totalt olika, men med samma lyckade resultat. Se denna makalösa video!

Älska och respektera djuren! De behöver kärlek därför att de har intelligens!

De ska inte utnyttjas!

Plastiskt minne

 

Under en längre tid har det blivit allt mer uppenbart att vårt minne inte bara är obeständigt. Att vi alltså glömmer saker och ting, utan att minnet också är så plastiskt att vi kan tro att vi minns något som aldrig har hänt.

Våra minnen påverkas av både vad vi tror, vad vi vill tro, vad vi förväntar oss och av vad andra säger om vad som har hänt.

Ett citat ur artikeln:
”Hon visade att man faktiskt kan plantera minnen, och fick ungefär 25 procent av deltagarna i en studie att tro att de hade tappat bort sig i ett varuhus som små. Senare studier har fått ännu fler att tro att de som barn varit nära att drunkna eller attackerats av ett ilsket djur, trots att detta aldrig hade hänt.”

Vittnespsykologer är numera i allmänhet väl förtrogna med fenomenet. Tyvärr har kunskapen inte fått något större genomslag ännu inom rättsväsendet, vilket fortfarande sätter stor tilltro till vittnen.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 40 andra följare