Temperaturflukuering

De mest dramatiska variation av temperatur som man känner till inträffade 22 januari 1943 i Spearfish, South Dakota. Runt halv åtta den morgonen steg temperaturen från -20 °C till +7 °C, påendast två minuter!

En och en halv timme senare sjönk temperaturen igen till -20 °C. Men bara en timme senare återvände temperaturen åter igen till +7 °C. Orsaken till detta dramatiska väder var att gränsen mellan kall luft från Kanada och varm luft från Stilla havet vandrade upp och ner längs en bergssida bredvid staden.

Bilden visar ett temperaturdiagram från den dagen.

Temperaturdiagram

Se mer fantastiska ting på facebook.

Läs även om katabatiska vindar på Vetenskapsbloggen.

I en skalan som mäts i nanometer (miljarddels meter) visar IBM enskilda kolmonoxid-molekyler i den här ”stop-motion”-filmen som de har gjort vid sitt laboratorium i San Jose, Kalifornien.

Mikroskopet förstorar över 100 miljoner gånger vid en temperatur på minus 268 grader. På det viset får man atomer att håller sig betydligt mer stilla än vid normala temperaturer.

Mikroskopet består av en minimal nål på en kopparyta med vilken man kontrollerar man  CO-molekylerna och drar dem till den plats man vill. Man flyttade dem bit för bit och tog ett foto varje gång man placerat molekylerna sen bit. Det blev sammanlagt 242 bilder i filmen.

Föga förvånande har Guinness Rekordbok utnämnt filmen till ”Minsta stop-motion-film”. Nedanstående film visar hur det går till.

Skräpsamlaren

 

”Den farkost som han designat går under namnet ”Ocean Cleanup Array” och kan plocka upp mot 7 250 000 ton plastavfall ur våra hav. Farkosten består av ett nätverk av flytande bommar och plattformar som slukar upp flytande skräp, sorterar skräpet från plankton och sedan placerar skräpet på flytande pontoner som enkelt kan transportera skräpet i land. Väl i land kommer skräpet återvinnas.

Anledningen till att man tror att farkosten faktiskt kommer att lyckas med sitt uppdrag bygger på att farkosten är byggd för att plocka upp skräpet från så kallade skräp-öar, gigantiska områden av runtflytande sopberg, exempelvis det stora stillahavssopområdet.”

Mer kan läsas på Supermiljöbloggen

Ett otroligt litet djur

Björndjuret, eller som det också kallas, trögkrypare, har fått det latinska namnet  Tardigrada, vilket härleds ur tardus, långsam, och gradus steg.

Björndjuret är ett mycket litet djur på som mest en millimeters längd och lever i huvudsakligen i vatten, men kan också hittas på land. Och det tycks inte finnas någon miljö som är för ogästvänlig för att ta livet av dem. De är kanske de tåligaste organismerna på jorden. Vissa av dem kan överleva långa tider utsatta för stark strålning. Man har i experiment kylt ned dem till endast några grader över den absoluta nollpunkten och de har överlevt. Det vill säga att man kylt dem till nära noll grader på Kelvinskalan, vilket motsvarar −273,15 °C på Celsiusskalan. Vid den temperaturen är helium flytande.

Men inte nog med det. Björndjuren tål även kokande vatten och de är så tåliga att inte ens vakuum tar livet av dem. De har tagits med till ISS, den internationella rymdstationen och överlevt vistelsen i rymden utanför ISS! Man säger att de övergår i ett så kallat kryptobiotiskt stadium, alltså ett stadium som innebär en helt eller nästan helt avstängd ämnesomsättning, metabolism. 

En intressant site på nätet är APOD, Dagens astronomiska bild. Där får man även förklarande text på engelska. 

Den som aldrig har besökt APOD tidigare kan förvånas över att det ibland förekommer bilder som inte direkt har med universum att göra, som i det här fallet när man presenterar björndjuret.


Björndjur-APOD

Se fler vetenskapliga bilder på björndjuret.

Ja, men det regnar inte vatten.

I den här fantastiska videon ser man extremt het plasma som på ett spektakulärt sätt faller tillbaka mot solens yta likt ett vattenfall. Mycket sevärt.

Läs mer på APOD.

 

Plasma bildas när en gas värms tillräckligt mycket. Då separeras elektronerna från atomkärnorna.  Ett plasma är alltså en gas av laddade partiklar, joner och elektroner.

Plasma är det vanligaste tillståndet hos den synliga materian i universum och är ett aggregationstillstånd för sig. Mer vanliga aggregationstillstånd i vår vardag är fast form, flytande form och gasform, till exemepel is, vatten och ånga. Men även påå jorden förekommer plasman naturligt, till exemepl i blixtar och eldslågor, samt i tekniska apparater som till exempel lysrör.

Enligt regionens guvernör har många personer skadats och byggnader förstörts. Inrikesdepartementet uppger att 500 människor har sökt läkarhjälp, de flesta för lindrigare skador som skärsår.

20 000 hjälparbetare ska ha mobiliserats till regionen rapporterar Russia Today. Militära enheter ska också var inblandade i sökande efter meteoritstycken i området och man undersöker nu om nedslaget gett upphov till någon förhöjd radioaktivitet.

Många boende vittnar om hur fönsterrutor krossats och byggnader skakats. Marina arbetar i växeln hos ishockeylaget Traktor Tjeljabinsk och hade varit på jobbet en halvtimme när smällen kom.”SvD

”Vittnen säger att explosionen var så kraftig att det var som en jordbävning och ett åskoväder på samma gång. Stora stråk av rök på syntes på himlen och några ska även ha sett ett brinnande föremål falla mot marken.

– Något började explodera i luften och landade sedan på marken. Ett svart moln ligger över staden. Folk trodde att kriget har kommit, säger ett ögonvittne boende utanför Tjeljabinsk till Interfax.” /  EXPRESSEN

”Panik utbröt när en meteorsvärm träffade centrala Ryssland natten till fredagen. Flera meteoriter exploderade när de i hög hastighet föll mot jorden, vilket bland annat orsakade urblåsta fönster och strömavbrott.”AB

”Temperaturen i Tjeljabinsk är minus 18 i dag, Eftersom tryckvågen från meteoriten har krossat många fönster har myndigheterna beordrat evakuering av alla skolor och förskolor i staden.” / DN

”En meteor är ett objekt från rymden som kommit in i jordens atmosfär och blivit så upphettat att det helt förångats. Meteoren når aldrig ner till jordytan, men upphettningen är så kraftig att den lämnar ett lysande streck efter sig på himlen under någon sekund, stjärnfall. Vissa tider på året passerar jorden ställen i rymden där det finns gott om småpartiklar som kometer lämnat efter sig. När jorden på det sättet korsar större kometers banor (där kometen har varit) så syns under några dygn extra många meteorer, en meteorsvärm.

Om en meteor inte brinner upp helt på nervägen, utan slår ner på jorden, så är den en meteorit. Ett rymdobjekt blir en meteor eller en meteorit beroende på om det brinner upp eller slår ner. Så länge objektet fortfarande är i rymden, innan det kommit in i jordens atmosfär, är det en meteoroid”. / Faktabanken

Det har hänt förr, senast i Tunguska i Sibirien.

”Kvällen den 30 juni 1908 hade för många nordeuropéer något säreget över sig. Ljusa nätter i midsommartid var man ju van vid, men det ljus som spred sig över stad och land just denna natt hade en sällan skådad lyster. I tidningen Vårt Land kunde man dagen därpå läsa att natten hade varit ”den klaraste och egendomligaste” stockholmarna någonsin upplevt: ”Sedan solen gått ned, upplystes norra hemisfären hela natten af ett intensivt gult skimmer, som förvandlade natten nästan fullständigt till dag. Det egendomliga skenet höll folk uppe och ännu sent var det liflig trafik på gatorna, speciellt uppe i Vasastaden.”

På meteorologiska centralanstalten före­föll man en aning konfunderad, men förklarade till slut att ”det intensiva sken, som gjorde natten så ljus, hade sin grund i s k cirrimoln, hvilka reflekterat solljuset”. En annan förklaring som framkastades var att ”fenomenet skulle orsakats af ett kosmiskt stoff, hvilket skulle befunnit sig i de högre luftlagren”.

Även från observatoriet i Berlin med­delades att natten varit märkvärdigt ljus. Där förmodade man att ”fenomenet troligen står i förbindelse med större förändringar på Solens yta, hvilka kunna ha framkallat elektriska urladdningar i atmosfären; äfven i Königsberg och vid Östersjöns kuster har ljusfenomenet blifvit observerat”.

Från England kom rapporter om till synes­ oförklarliga atmosfäriska störningar, särskilt i form av ett plötsligt fall i lufttryck, och på det amerikanska Mount Wilson­-observatoriet konstaterade man ett par veckor senare att luften hade blivit märkligt ogenomskinlig. En skribent på The Times i London associerade det egendomliga nattljuset till något liknande som skådats 25 år tidigare i samband med det fruktansvärda vulkanutbrottet på Krakatoa­ i Indonesien 1883. Men något vulkan­utbrott hörde man inte talas om denna gång.” Läs mer på SvD

Mest känd är nog Meteor Crater i Arizona, USA

Meteor Crater Arisona