arkiv

Klimat

På senare år har allt oftare setts stora ismassor frigöras från Antarktis.

Har det ökat, eller har vi bara bättre kontroll på vad som sker idag?

Svaret är att det har ökat, men är det en del av en cyklisk process, eller är det frågan om ett skenande förlopp?

Faktum är att vi ännu så länge har för lite information för att kunna säga något alldeles säkert om den saken. Därför kan de som har intressen i branscher som påverkar den globala miljön hävda att det är helt naturligt och utan samband med uppvärmningen. Även den kan bero på helt normala klimatsvängningar, enligt dessa intressegrupper.

Av samma skäl, kunskapsbrist, kan motsatsen också sägas, att detta är resultatet av människans påverkan på det globala klimatet som nu blir varmare.

Sex saker är ställda utom varje tvivel.

1. Koldioxidhalterna i atmosfären är stadigt på väg uppåt.

2. Koldioxid är en växthusgas.

3. Växthusgaser värmer planeten.

4. Vårt klimat blir varmare.

5. Värme-ökningen går snabbast i polartrakterna.

6. Isarna smälter just nu fortare än förr och i accelererande takt.

Frågan är om vi kan dra slutsatser av dessa otvivelaktiga fakta, alltså misstänka att mänskligheten värmer planeten. Eller ska vi sätta tilltro till de kapitalstarka intressen som hävdar att det bara är fråga om normala klimatförändringar?

”Om man bortser från argumentet att förbränning av fossila bränslen leder till klimatförändringar och eventuella konsekvenser för mänskligheten om 50 eller 100 år så är oljan den bästa lösningen på energifrågan tills vidare”

Ungefär så resonerar vissa.

Vi kan inte resonera så att om man bortser från …
Vi kan inte bortse från någonting, vi måste ta med allt i kalkylerna. Olja, kol och gas värmer redan nu upp jordens klimat och det arktiska istäcket minskar i starkt ökande takt. Det har redan fått konsekvenser.
Isbjörnen får allt svårare att klara sig. Bland annat blir en del kvar på fastlandet. Det har dykt upp blandformer brunbjörn/isbjörn som en konsekvens av detta.
De första transporterna av gods har börjat gå nordväst- och nordost-passagen.
Länderna med kuster mot Norra ishavet har redan börjat träta om gränsdragningarna i havet. Stora ekonomiska värden står på spel och det kan leda till krig.

Oljeindustrin räknar med nya stora fyndigheter i Norra ishavet.

Den globala uppvärmningen har även lett till kraftigare och fler orkaner och flacka kuster drabbas allt oftare av översvämningar.

Vad som kommer att ske med klimatet är dock en mycket komplicerad fråga och forskarna är inte alldeles överens om saken. Ett scenario är att om stora mängder av Grönlands inlandsis smälter kommer lätt sötvatten att blanda sig med Golfströmmens salta vatten och hindra den motor som driver den storskaliga cirkulationen. Därmed kan Golfströmmen avstanna, vilket skulle kunna trigga igång en istid, eller kanske i bästa fall bara stoppa upp en fortsatt uppvärmning på norra halvklotet. 

En sak vet vi i vart fall, och det är att vi håller på att laborerar med jordens klimat på ett sätt som vi inte vet följderna av. 

Frågan är vad man ska göra. Vi behöver ju energi.

De fattiga ländernas ekonomiska uppgång är ett faktum och det är där de stora energiförbrukningsuppgångarna är att vänta. 

Det finns inga enkla lösningar på vårt allt mer stigande energibehov. Kärnkraft är absolut ingen bra lösning. Temporärt kan  ny teknik användas. 
Japan satsar, eller har i vart fall satsat på att bygga ut kärnenergi i grannländerna. Möjligen har dessa satsningar kommit på skam efter Fukushimakatastrofen.
De mindre industrialiserade ländernas energibehov tilltar starkt, och kärnkraftsanhängarna anser att kärnkraft är det effektivaste sättet att möta det ökade behovet utan att på producera mera koldioxid.

Det finns idéer om hybridreaktorer med både fusion och fission, där neutroner skapade i fusionsreaktorn användas i fissionsreaktorn. Man talar om kärnkraftens femte generation och man menar att sådana ADS-reaktorer inte kan skena med härdsmälta som följd eftersom man måste tillföra neutroner utifrån.

Fördelen är att man får bara en hundradel så mycket högaktivt avfall och man kan neutralisera befintligt avfall från dagens reaktorer.  Avfallets anses vara ofarligt efter cirka 500 år, istället för som för dagens avfall efter omkring 100 000 år. En ADS-reaktor går att driva på utbränt bränsle från dagens kärnkraftverk. Det är alltså en teknik som förbränner det avfall vi redan har producerat och lämnar efter sig  mindre långlivade radioaktiva rester och framför allt minskar mängden som ska slutförvaras.

Det bör påpekas att slutförvar under en tidrymd av 100.000 år aldrig kan garanteras vara säker. En istid kommer med största sannolikhet att komma under den tiden. Och med istiden kommer ökat tryck på jordskorpan, men jordbävningar som följd.

Långtidsförvar, respektive korttidsförvar.

Även om det är fråga om kärnkraft så skulle detta minska de problem som denna energiform redan har skapat. Att satsa på sådan energi under en övergångsperiod skulle ge ny teknik tid att utvecklas. Sådan teknik är på sikt fusionsenergi, men vägen dit är lång och besvärlig.

Närmare till hands ligger dock utökad produktion av vindkraft, vågkraft, jordvärme och solenergi. Men bioenergi är en dålig lösning.

När det gäller bioenergi är det ingen lösning att offra regnskog eller jordbruksmark. Risken finns att stora energibolag köper upp odlingsbar mark i tredje världen där resurssvaga samhällen inte har kraft nog att sätta något emot och där korruptionen underlättar sådana köp.
 
Däremot torde det vara möjligt att odla upp vissa öknar, till exempel delar av Sahara. Ingen har dock räknat på vad det skulle få för miljökonsekvenser. Hur det skulle kunna gå till finns det dock idéer om. Sanden går ju att smälta till glas och det kan göras med solenergi. Av glaset kan man skapa stora växthus som låter vattnet stanna kvar för växternas behov. 
 Kruxet är att  energin under lång tid inte skulle bli konkurrenskraftig. Det går dock att lösa genom att billigare energi får subventionera denna produktion, som ju bör kunna bli hyfsat koldioxidneutral.
Som alltid när det gäller frågor som berör starka ekonomiska krafter gäller det att tänka på vilka ekonomiska intressen som ligger bakom olika uppgifter och påståenden!

Den allra viktigast åtgärden måste dock bli att hushålla bättre med den energi vi har.