arkiv

Miljö

Skräpsamlaren

 

”Den farkost som han designat går under namnet ”Ocean Cleanup Array” och kan plocka upp mot 7 250 000 ton plastavfall ur våra hav. Farkosten består av ett nätverk av flytande bommar och plattformar som slukar upp flytande skräp, sorterar skräpet från plankton och sedan placerar skräpet på flytande pontoner som enkelt kan transportera skräpet i land. Väl i land kommer skräpet återvinnas.

Anledningen till att man tror att farkosten faktiskt kommer att lyckas med sitt uppdrag bygger på att farkosten är byggd för att plocka upp skräpet från så kallade skräp-öar, gigantiska områden av runtflytande sopberg, exempelvis det stora stillahavssopområdet.”

Mer kan läsas på Supermiljöbloggen

När Afrika och Europa stötte samman för 6 miljoner år sedan stängdes sundet vid Gibraltar av. Medelhavet dunstade bort på endast 2000 år och blev till en saltöken. Detta salt ligger nu under lager av sediment och utvinns genom tunnelbrytning vid Sicilien. Man har även skapat ett kapell i saltlagret.

Det du ser på filmen är en pelaren av is som sjunker ner till havets botten i Arktis. Fenomenet uppstår när saltvatten som är mycket kallare än vatten längre ned sjunker mot botten. Kallt vattnet är tyngre än varmt och salt vatten är även det tyngre än sötare vatten. Detta tillsammans leder till att det kalla salta vattnet sjunker relativt snabbt och flyter sedan som en flod utefter bottnen, vilket syns tydligt på bilderna.

Djur, såsom sjöstjärnor och sjöborrar som kommer i vägen fryser snabbt ihjäl.

Det är första gången detta filmas, enligt TV-kanalen BBC.

 

 

”Om man bortser från argumentet att förbränning av fossila bränslen leder till klimatförändringar och eventuella konsekvenser för mänskligheten om 50 eller 100 år så är oljan den bästa lösningen på energifrågan tills vidare”

Ungefär så resonerar vissa.

Vi kan inte resonera så att om man bortser från …
Vi kan inte bortse från någonting, vi måste ta med allt i kalkylerna. Olja, kol och gas värmer redan nu upp jordens klimat och det arktiska istäcket minskar i starkt ökande takt. Det har redan fått konsekvenser.
Isbjörnen får allt svårare att klara sig. Bland annat blir en del kvar på fastlandet. Det har dykt upp blandformer brunbjörn/isbjörn som en konsekvens av detta.
De första transporterna av gods har börjat gå nordväst- och nordost-passagen.
Länderna med kuster mot Norra ishavet har redan börjat träta om gränsdragningarna i havet. Stora ekonomiska värden står på spel och det kan leda till krig.

Oljeindustrin räknar med nya stora fyndigheter i Norra ishavet.

Den globala uppvärmningen har även lett till kraftigare och fler orkaner och flacka kuster drabbas allt oftare av översvämningar.

Vad som kommer att ske med klimatet är dock en mycket komplicerad fråga och forskarna är inte alldeles överens om saken. Ett scenario är att om stora mängder av Grönlands inlandsis smälter kommer lätt sötvatten att blanda sig med Golfströmmens salta vatten och hindra den motor som driver den storskaliga cirkulationen. Därmed kan Golfströmmen avstanna, vilket skulle kunna trigga igång en istid, eller kanske i bästa fall bara stoppa upp en fortsatt uppvärmning på norra halvklotet. 

En sak vet vi i vart fall, och det är att vi håller på att laborerar med jordens klimat på ett sätt som vi inte vet följderna av. 

Frågan är vad man ska göra. Vi behöver ju energi.

De fattiga ländernas ekonomiska uppgång är ett faktum och det är där de stora energiförbrukningsuppgångarna är att vänta. 

Det finns inga enkla lösningar på vårt allt mer stigande energibehov. Kärnkraft är absolut ingen bra lösning. Temporärt kan  ny teknik användas. 
Japan satsar, eller har i vart fall satsat på att bygga ut kärnenergi i grannländerna. Möjligen har dessa satsningar kommit på skam efter Fukushimakatastrofen.
De mindre industrialiserade ländernas energibehov tilltar starkt, och kärnkraftsanhängarna anser att kärnkraft är det effektivaste sättet att möta det ökade behovet utan att på producera mera koldioxid.

Det finns idéer om hybridreaktorer med både fusion och fission, där neutroner skapade i fusionsreaktorn användas i fissionsreaktorn. Man talar om kärnkraftens femte generation och man menar att sådana ADS-reaktorer inte kan skena med härdsmälta som följd eftersom man måste tillföra neutroner utifrån.

Fördelen är att man får bara en hundradel så mycket högaktivt avfall och man kan neutralisera befintligt avfall från dagens reaktorer.  Avfallets anses vara ofarligt efter cirka 500 år, istället för som för dagens avfall efter omkring 100 000 år. En ADS-reaktor går att driva på utbränt bränsle från dagens kärnkraftverk. Det är alltså en teknik som förbränner det avfall vi redan har producerat och lämnar efter sig  mindre långlivade radioaktiva rester och framför allt minskar mängden som ska slutförvaras.

Det bör påpekas att slutförvar under en tidrymd av 100.000 år aldrig kan garanteras vara säker. En istid kommer med största sannolikhet att komma under den tiden. Och med istiden kommer ökat tryck på jordskorpan, men jordbävningar som följd.

Långtidsförvar, respektive korttidsförvar.

Även om det är fråga om kärnkraft så skulle detta minska de problem som denna energiform redan har skapat. Att satsa på sådan energi under en övergångsperiod skulle ge ny teknik tid att utvecklas. Sådan teknik är på sikt fusionsenergi, men vägen dit är lång och besvärlig.

Närmare till hands ligger dock utökad produktion av vindkraft, vågkraft, jordvärme och solenergi. Men bioenergi är en dålig lösning.

När det gäller bioenergi är det ingen lösning att offra regnskog eller jordbruksmark. Risken finns att stora energibolag köper upp odlingsbar mark i tredje världen där resurssvaga samhällen inte har kraft nog att sätta något emot och där korruptionen underlättar sådana köp.
 
Däremot torde det vara möjligt att odla upp vissa öknar, till exempel delar av Sahara. Ingen har dock räknat på vad det skulle få för miljökonsekvenser. Hur det skulle kunna gå till finns det dock idéer om. Sanden går ju att smälta till glas och det kan göras med solenergi. Av glaset kan man skapa stora växthus som låter vattnet stanna kvar för växternas behov. 
 Kruxet är att  energin under lång tid inte skulle bli konkurrenskraftig. Det går dock att lösa genom att billigare energi får subventionera denna produktion, som ju bör kunna bli hyfsat koldioxidneutral.
Som alltid när det gäller frågor som berör starka ekonomiska krafter gäller det att tänka på vilka ekonomiska intressen som ligger bakom olika uppgifter och påståenden!

Den allra viktigast åtgärden måste dock bli att hushålla bättre med den energi vi har.

Tomales Point, den nordligaste spetsen av Point Reyes halvön, vid kusten norr om San Francisco och Farallon Islands farvatten betraktas som världens hajrikaste vatten.

Forskarna har där utfört den största inventeringen hittills av hajbestånd någonsin i hela världen. Studien sträckte sig från 2006 till och med 2008.

Varje individ identifierades genom att ryggfenan fotograferades, vilket kan liknas med att man tar fingeravtryck på människa. På så sätt räknades ingen haj mer än en gång.

Just dessa vatten är kända för att besökas av vithaj.

Det forskarna kom fram till var att det fanns totalt 219 individer av skilda åldrar av denna art. Det var långt mindre än förväntat, vilket chockade forskarna.

Det var och en kan göra är att bojkotta hajfensoppa, både för att hajen börjar bli utrotningshotad och för det grymma djurplågeri som ligger bakom. För den som eventuellt inte vet det kan jag ju nämna att man fångar hajen och skär fenorna av den och kastar den tillbaka i sjön där den går en långsam död till mötes.

Förbud är på gång.

Jag kan också påpeka att haj är ingalunda en vanlig fisk. Den skiljer sig från benfiskar på så avgörande sätt att den inte borde räknas som fisk utan föras in i en egen grupp tillsammans med övriga broskfiskar. Dess inre anatomi är helt annorlunda. (Obduktion på strandad citronhaj)

Hajarna var de första som ”uppfann” sex och utvecklade pariga fenor för att kunna utföra akten. De fenorna blev småningom till det som är våra armar och ben. Utan pansarhajarnas utveckling, varifrån alltså dagens hajar stammar, skulle livet ha tagit en annan vändning och vi hade väl aldrig funnits.

En del av hajarterna har utvecklat viss varmblodighet och vithajen anses till och med tämligen intelligent och kan samarbeta i grupp med artfränder. Att de är hotade som art är en skam för hela mänskligheten.

En äkta fisk är däremot tonfisken. Även den har utvecklat viss varmblodighet. Vissa arter av denna fisk är också utrotningshotad. Det finns inga vuxna individer av den blåfenade tonfisken kvar och snart finns nog inga könsmogna ”ungdomar” heller. Även detta är en stor skam för mänskligheten.

Det vi kan göra är att helt enkelt bojkotta tonfisk, avstå från den i pizza och inte köpa den som finns i burk!